perken

Som dalkulla i Göteborg har man det ibland lite kämpigt. Det är ibland drygt mycket  "Goa gubbar" och att allt är "GÖTT" (det heter GOTT). Därför försöker jag att åtminstone i vårt hem hålla hårt på mitt ursprung och min identitet, om inte annat för att eventuella framtida barn ska veta var de kommer ifrån!

Åtgärder för att behålla dalaursprunget hos familjen Karlsson:

1. Vi bakar alltid dalahästpepparkakor och hänger i fönstrena till jul så att alla förstår att här bor en man och en kvinna, varav den sistnämnda är dalkulla. (Åtminstone ska vi göra det.)

2. Vi har naturligtvis en dalahäst i det största fönstret hemma. (Ja, jag planerar naturligtvis att köpa fler och större till varje fönster.)

3. Vi har en minidalkulla från Leksand. (Inom en snar framtid har vi en dalkulla och dalmås från varje ort i hela Dalarna!)

4. Vår köksskänk är en äkta dalaklenod från 1800-talet, från skogarna utanför Gagnef. Naturligtvis är den dalablå på insidan. (Jag planerar att införskaffa resterande möbler till vårt hem från Dalarna, ska snarast formulera en annons till Blocket, kanske väntar med att meddela mannen det.)



5. Katten kommer från urskogarna utanför Siljansnäs och har ett mycket utpräglat dalmål. (Kan nog lära barnen att uttala orden med rätt sjungning.)