perken

Man ska aldrig köpa godis som man inte på en gång ska ge bort. Det är tortyr! Tro mig, jag lovar!

Jag har nämligen infört en liten tradition att lagom till första adventsluckan ska öppnas skicka en adventskalender och lite godis till mina kära minstingar.

Jag hittade chokladskum och nougatpåsar igår i affären. Jag köpte, tog hem och la det duktigt på kökshyllan. Jag informerade mannen under stränga blickar att "detta under inga omständigheter fick ätas!".

Sen.

Vad jag än gjorde hade jag dessa läckra chokladöverdragna skumhjärtan framför mig! Jag kastade mig ur soffan och in i köket för att bara klämma lite på påsarna. Jag räknade dem och lyckades sen vända tillbaka till skrivandet. Men jag lovar, det enda jag ville ha, det enda som just då existerade i min värld, var lyckan av att till en kopp te sätta i mig dessa ljuva skumhjärtan.

Jag försökte till slut desperat få mannen att bli så sugen att HAN skulle öppna påsen. Det hade liksom inte varit lika illa då. Men han var inte ett dugg intresserad.

Och jag lyckades! Jag höll mig.



(Tills.. Idag. Då jag gick och köpte egna skumhjärtan.)