perken

Vi har två katter hemma, en hona och en hane. Väldigt trevliga, hårar lite för mycket men annars ett utomordentligt mysigt sällskap. Till denna sak hör också att de är kastrerade. När svarta honkatten började sjunga opera och åla sig vid varje människas fot blev pinsamhetsfaktorn för stor och tålamodet tog snabbt slut. När hankatten tyckte att det inte fanns något bätte än han själv, hans lukt, hans allt - så till den grad att han kissade ner en handduk för att sen gnida in kroppen i den. Ja. Då var måttet rågat. "Klipp klipp" och vi fick två mycket underbara katter tillbaka.

Undrar lite smått hur mänskligheten hade sett ut om stora delar var kastrerade...